Minns - med musik! av Lars Petersson

Kanske är det åldern. Kanske är det corona. Oavsett så har mitt musiklyssnande bytt skepnad.

Spellistor som New Music Friday och Release radar får stå tillbaka till förmån för något man lätt skulle kunna avfärda som nostalgi. Men det finns något omistligt i dessa sånger från förr. De är bärare av något som en ny sång aldrig kan göra anspråk på. Än. Dessa sånger berättar historien om mitt liv. Får mig att minnas. Människor. Känslor. Platser. Lukter. Upplevelser. De bokstavligen förflyttar mig tillbaka i tiden.

Trots att jag blev kristen på 60-talet så drogs jag aldrig med i dåtidens fördömanden av profan musik med skivbrännarbål och andra konstigheter.
Jag växte upp till tonerna av Beatles, Rolling Stones och Janis Joplin. Det var bara under en kort tid efter omvändelsen som jag sökte nya musikaliska förebilder. I min mammas samling med EP-skivor fanns Dikanäs-systrarna som fick ersätta Simon & Garfunkel och istället för The Rollings Stones så snurrade Västkustteamets nya LP på min skivtallrik.

Men sen början av 70-talet har jag blandat friskt. Rockat loss till både Deep Purple och Petra. Spenderat ändlösa timmar med Santana och 2nd Chapter of Acts. Inspirerats av såväl Choralerna som Les Humphries Singers. Skrivit svenska texter till låtar av Edgar Winters White Trash, André Crouch och Chicago Transit Authority. Försökt vara lika cool som musikerna i New Creation. Gråtit, skrattat, pluggat, fikat och blivit kär ackompanjerad av såväl Dobbie Brothers, Eagles och Uriah Heep som Ingemar Olsson och Jerusalem. Haft starka gudsmöten till tonerna av enkla lovsånger. De tidiga Vineyard-sångerna får fortfarande mitt hjärta att klappa fortare. More love, more power. I din öppna famn. Purify my heart. I din närhet.

Genom Gamla testamentet går en uppmaning till Israels folk. Minns! Minns vad Gud har gjort! Minns Hans stora gärningar. Minns hur han räddade er från slaveriet i Egypten. Minns Hans omsorg. Hans kärlek. Hans trofasthet. Och berätta för era barn och deras barn så att de aldrig glömmer.

Det fanns inget Spotify på den tiden. Men vi har unika möjligheter att minnas med hjälp av musik. Veckorna i frivillig karantän i huset vid sjön utanför Umeå har ackompanjerats av en spellista som jag döpt till ”60 år av musik”. Sånger som har följt mig sen tidigt 60-tal. Sånger fyllda av upplevelser, minnen och människor som har klivit fram ur skuggorna och gjort mig sällskap. Och fyllt mig. Med glädje. Vemod. Saknad. Men mest av allt Tacksamhet. Till Gud. För livet. Och för den stora underbara gåva som vi kallar musik. Över att jag från mitt köksbord än en gång får göra denna tidsresa genom minnenas arkiv. Och vare sig det är Simon & Garfunkels ”Sounds of silence”, Carole Kings ”You’ve got a friend” eller Bengt Johanssons “Bara i dig” som tonar fram ur spellistan så är känslan densamma – tacksamhet.

Lars Petersson

Foto av: Simon Noh (Unsplash)