“Vi lägger våra liv i dina trygga händer
Din trofasthet kan vi lita på
Du leder våra steg, din omsorg är beständig
Din kärlek kommer alltid bestå
Även om vi inte ser vägen
Kan vi tro och hoppas på dig

Allt som du har sagt, allt som du har lovat
Kommer att ske, förr eller senare
Allt som är bestämt, det som står skrivet
Kommer att ske, förr eller senare
Allt som du har sagt”

Micke Fhinn
(c) 2006 Vineyard Songs (Nordic) Admin av David Media AB

Passar det sig att lovsjunga i tider som dessa?

Vårt svar är: självklart. Precis som Paulus och Silas i fängelset (Apg 16) lovsjunger vi oavsett omständigheterna. Gud är Gud även när en pandemi drabbar skapelsen. Vi sjunger om det som är sant för alla tider – de goda likaväl som de svåra. Micke Fhinns vackra, förtröstansfulla lovsång “Allt som du har sagt” passar för alla tider men speciellt tider som dessa när corona-viruset skakar om tillvaron. Nu dras land efter land in i viruskrisen. Den frihet och den livstil som vi så länge tagit för given är inte längre självklar. Plötsligt kan vi inte resa som vi vill, gå på konsert, teater eller sportevenemang. Många större församlingar ställer in sina gudstjänster eller flyttar ut på webben. Efterlängtade evenemang som New Wine ledarkonferens, Equmenias stora musikkonferens och Pingst nationella evenemang KREATIV ställs in med kort varsel. Och ändå är det överkomliga uppoffringar jämfört med att människors hälsa och liv riskeras. Att handla ansvarsfullt är inte att vara svag i tron.

Vad händer med vår tro när den jordiska tryggheten krackelerar?

När meningen “även om vi inte ser vägen” inte bara är en textrad i en sång utan bokstavligen den verklighet vi lever i just nu. Kan vi då fortfarande “tro och hoppas på dig”? Först och främst är det viktigt att förstå skillnaden på förhoppning och hopp. “Hopp inom religionen individualism betyder en optimistisk syn på att jag själv skall undgå svårigheter och sjukdomar, ha det materiellt bra och inte behöva luta mig mot någon annan” säger teologen Åsa Molin. Teologen och författaren Eugene Petersson har en suverän definition på skillnaden mellan människans förhoppningar och det hopp som utgår från Guds löften: ”Förhoppningar är önskan om att det skall bli som jag vill. Guds hopp däremot, utgår från Gud, bottnar i Guds löften i Bibeln och kommer till oss från framtiden”.
En närstående person, som inte är bekännande kristen, sa härom dagen nåt i stil med “att det är nästan så att man kan tro att det finns någon där ovan som försöker säga oss människor någonting”.
Detta är en engagerad människa som brinner för miljö och en hållbar livsstil men som också tänker existentiellt i en tid av kris. Den schweiziske författaren Max Frisch lär ha sagt att “en kris är ett produktivt tillstånd. Man ska bara avlägsna bismaken av katastrof.” Det kan nog låta som ett hån för människor som förlorat nära och kära eller företagare som drabbas av ekonomiska problem och kanske tom konkurs pga att kunderna uteblir. Citatet från Max Frisch är egentligen bara ett krassare uttryck för ett annan välkänd bild om kris. De flesta har nog hört att det kinesiska ordet för kris består utav två tecken. Det ena står för fara och det andra står för möjligheter. Låter betydligt bättre, mer hoppfullt. Som kristna vet vi att vår enda egentliga trygghet finns hos Gud. Och att “shit happens”, även för den som är kristen. Prästen Annahita Parsan hoppas, i en artikel i Världen idag, att coronautbrottet ska leda till att människor söker Gud. – “Världen säger att vi har makten i våra händer och att vi inte behöver Gud. Men ett litet, litet virus kan få hela världen att kollapsa, så människan kan inte vara Gud. Ett sådant här utbrott kan få människor att förstå att människan har makt, men att den är begränsad” säger Annahita.

Så vad är en kristens hållning i varje prövning och kris?

Kanske den bäst kan formuleras så här: Vår förhoppning är att denna kris/prövning skall upphöra, men vad som än händer så sätter vi vårt hopp till Gud!

Lars Petersson, VD David Media