Pingsthelgen 2020 har bjudit på ett makalöst väder i den del av norra Norrland där jag bor. Trots att jag har mer än 60 års erfarenhet av naturens årstider blir jag alltid lika förvånad över naturens växlingar. Först en lång, grå, kylslagen, corona-tyngd vinter. Sen en kall blåsig maj. När våra vänner i södra Sverige sjöng “sköna maj välkommen till vår jord igen” så kämpade vi mot polarvindarna och hukade under hagelskurarna. Sen. Förändringen. Förvandlingen. En explosion av grönska. Till synes döda ting vaknar till liv igen. Brunt och kalt blir grönt och frodigt. Träddungen vid sidan av huset, som tyst och dyster uthärdat månader av kyla och snö, dånar av fågelsång.

Hur mycket jag än älskar sommar och sol så njuter jag av att leva i ett land med distinkta årstider. Ta vintern. Är det nån som minns Family Four? 1971 representerade dom Sverige i Eurovision Song Contest med låten Vita vidder. “Vita vidder, gnistrande skare, fjäll med snö så långt man kan se”. Jag instämmer. Är bedövande vackert. Men oftast är vintern gråkall och ruggig och alldeles för lång. Det är väl därför vi svenskar njuter så oerhört av våren och sommaren. Vi har prövats hårt. Tyvärr kommer hösten alldeles för fort men när den väl knackar på dörren så är den fylld av ett vackert vemod. Vila. Förberedelse. Avsked. Årstiderna. Jag är tacksam.

Även livet med Gud har sina årstider. En del kanske skulle vilja att det var pingst året om. Hänryckning. Anden faller. Evangeliet förkunnas. Spraket av väckelsens eld. Det var i en sådan tid i livet som lovsångsresursen Davids Hjärta föddes. Guds tajming är perfekt. Efter en lång period av andlig torka så faller ett stilla andens regn. Och Anden kommer sjungande. Gudsmötet, gudsmötena ackompanjeras av stilla lovsång. Inte det där skrålandet av läsarsånger runt en lägereld som kräver ansenliga mängder av alkohol. Nej, det var en sån där sång som Mowgli hör i slutet av filmen Djungelboken (den tecknade Disney-versionen). Han närmar sig människobyn och hör en vacker flickas porlande stämma. Han kan inte sluta lyssna. Han dras till den ljuvliga sången, får syn på henne och….Baloo och Bagheera kan bara konstatera att det är kört. Mowgli har hört något, sett någon som han inte kan motstå. Så var lovsången för mig. Precis som för Mowgli fångade den mitt hjärta och resultatet blev detsamma. Förälskelse. Inte i en vacker flicka, som i Mowglis fall, utan en helt ny tid i min Gudsrelation. Förälskad i Fadern, Sonen, Anden, församlingen. Allt till tonerna av innerliga lovsånger.

Under denna pingsttid i mitt liv formades det som fick namnet Davids Hjärta (namnet lånade vi från ett nyhetsbrev som några i Stockholm Vineyard startat). Tanken var att forma en livets teologi som byggde på förståelsen att människan är skapad till att tillbe. Och att lovsången är ett uttryck för tillbedjan, först och främst från liv som sjunger, men också ett sätt för församlingen att uttrycka sin relation till Gud. Nu är det juni 2020 och vi har precis släppt paket nr 80. Det sista paketet i det nuvarande Davids Hjärta. CDn är död. Ett abonnemang med tre separata paket per år har fungerat väl men nu är det tid för något nytt. Det behövs en mer snabbfotad resurs, ett enklare, snabbare sätt att få ut nya sånger. Funktionellt. Användarvänligt. Arbetet med “nya” Davids Hjärta har påbörjat och vi hoppas kunna presentera resultatet i början av hösten.

Under tiden hoppas jag att ni njuter av sommaren, håller ett sunt avstånd till varandra, tvättar händerna ofta – allt till tonerna av de 9 fantastiska sånger som utgör Davids Hjärta 80 – Hela jorden sjunger ut. Välsignelsen (The Blessing). Din godhet (Goodness of God). Anchor. Du gör mirakler (Way maker). Dry Bones. Lär mig älska. Tala till min själ. Övervann döden. Och titelspåret Hela jorden sjunger ut.

Lars Petersson