Allt är Guds musik – även om den spelas på olika arenor. Intervju med My Helmner

Med ena benet i popvärlden och det andra i församlingens lovsångstjänst har My Helmner format sin musik. Nu släpps sången Dry bones hos David Media på nya Davids Hjärta-skivan “Hela jorden sjunger ut”

– Vi upplevde att vår församling behövde sjunga ut liv, inte bara vänta på att Gud ska komma och göra saker. Vi behöver också aktivt be och tala ut liv, säger My.
Sången Dry bones är skriven av My tillsammans med Josefin Karlsson och David Persson utifrån bibeltexten i Hesekiel kapitel 37 där profeten, på Guds uppmaning, talar liv in i förtorkade ben. Och det är precis vad My har upplevt genom sången.
– När vi började sjunga den i församlingen märkte vi att saker började hända. Drömmar och visioner väcktes till liv både hos yngre och äldre. Kreativiteten vaknade och det var fantastiskt att se, berättar My.

Sången spelades in och spreds genom Vineyard Nordic Worship. Den har sjungits i flera Vineyardförsamlingar runt om i Norden och flera har hört av sig och berättat om hur en enkel sång kan bli till en kraftfull bön.
– Därför är det jätteroligt att David Media också vill plocka upp sången så att den kan nå ut ännu bredare, säger My.

En musikalitet i två världar

Hon är å ena sidan artist och professionell låtskrivare signad av Sony, å andra sidan lovsångsledare i Stockholm Vineyard. Musiken har alltid funnits där, uppvuxen som My är i ett kristet hem där det var naturligt att sätta sig vid pianot eller gitarren och börja spela.
– Friheten fanns att bara känna sig för och leka runt, och jag har fortfarande ett väldigt naturligt och avslappnat förhållande till musiken. Jag går mycket på känsla och gehör, säger My.
Under tonåren övergick musikintresset till att lira i rockband och där hitta sin egen musikalitet.
När förstod du att musiken skulle bli ditt liv?
– Det var nog efter gymnasiet när jag bestämde mig för att ta musiken seriöst, säger My.

Ett mål att leva på musiken tar form

Flyttlasset gick till Stockholm tillsammans med några kompisar. Projektet blev till ett band, OhHeyMy, och det ena ledde till det andra. Medvetna beslut och mycket arbete gjorde att det plötsligt började hända saker. My och bandet signades av Sony i England. Det låter enkelt, men var ändå en lång resa.
– Man måste lägga väldigt mycket tid på att skriva musik och att utöva den, att hitta ett eget uttryck visuellt. Du skapar ju ett konstverk som du ska sälja in. Att ha människor omkring sig som tror på dig hjälper så klart till, men du behöver också ett mått av tur och tajming, konstaterar My.

Skivbolaget var framför allt ute efter My´s låtskrivande. Mellan 2014 och 2016 bodde hon nästan halvtid i London och skrev massor av musik tillsammans med andra.
– Det var en otroligt intensiv tid, bara första året skrev jag 100 sånger. Jag hade aldrig bott utomlands, aldrig bott själv heller, så det var verkligen att kasta sig ut i det okända. Det var då Gud blev extra viktig, han var det enda i mitt liv som jag kunde känna igen, berättar My.
Att skriva professionellt tillsammans med andra var definitivt något nytt. Att medvetet gå in i en kreativ process tillsammans med människor du aldrig har träffat förut.
– Jag fick lära mig väldigt mycket om social kompetens, hur man samarbetar, under den här tiden. Det är viktigt att vara trygg i sig själv och vad man vill.

Co-writing är ett speciellt hantverk, konstaterar My.

Tiden i London var utvecklande men tuff. My saknade sin församling där hemma och kände sig allt mer splittrad av att leva i två länder. Det frestade också på samvetet att belasta miljön genom täta resor fram och tillbaka. My hade drömt om att ”lyckas med musiken”, men vad innebär det egentligen att lyckas? Hur vet man att man har gjort det?
– Jag hade svårt att ta in och njuta av nuet och jag kände mig mer och mer vilsen. Jag kände liksom inte igen mig själv i musiken som jag skapade, säger My.

Att ge musiken tillbaka till Gud

Efter tre år fattade hon beslutet att återvända till Sverige – och att ge ett helt år till sin församling Stockholm Vineyard.
– Det var som att Gud sa, ”ge musiken tillbaka till mig”.

Jag behövde ta ett steg tillbaka, komma tillbaka till kärnan, hjärtat och glädjen igen. Välja Gud mer medvetet. My skrattar:
– Det var kanske inte det bästa karriärdraget, men för mig personligen var det absolut det bästa.

Bland kristna pratar man ofta om vikten av att leva ett helt liv, att vara samma person på söndag i kyrkan som du är måndag morgon på jobbet. För My har den bilden också gällt musiken. Allt är musik, även om den spelas på olika arenor.  – Men det som är viktigt både i pop- och lovsångsvärlden är mitt syfte. Varför skapar jag den här musiken?
Risken finns i båda världar att du hamnar i ett maskinellt producerande. I London tappade jag lite av syftet med varför jag skrev musik. Jag blev helt tom, och den risken tror jag finns i lovsångsvärlden också, säger My.

Att våga börja skriva lovsång

I sin församling känner hon att hon har landat i ett naturligt förhållningssätt till just lovsången.
– Jag har formats i Stockholm Vineyard, jag gick med i ett lovsångsteam, fick ha Tina Hedén som mentor (ansvarig för lovsången i Vineyard Sverige, reds. anm.) och jag fick lära mig mycket om tillbedjan och olika uttryckssätt. Att ställa om och skriva lovsånger var ett stort steg.
– I början vågade jag inte, jag trodde att man måste vara teolog för att skriva lovsånger, men jag har förstått mer och mer att Gud har lagt ner saker i mitt liv som kan bli till välsignelse för andra, säger My.
Något hon verkligen använder är sin kunskap om hur man kan skapa musik tillsammans.
– En del har känslan av att bara ”ladda ner en sång från himlen” men jag hoppas att jag kan hjälpa andra upptäcka vad som händer när vi ber och skapar tillsammans, säger My.

Text: Gabriella Mellergårdh
Foto: Rasmus Smedstrup 

FAKTARUTA
Namn: My Helmner
Ålder: 29
Bor: Stockholm, men under covid-19 hemma i Oskarshamn för att slutföra sina socionomstudier på distans.
Familj: Pojkvän, mamma och pappa och syster.
Gör: Egenföretagare som musiker och låtskrivare. Tar socionomexamen om några veckor och jobbar just nu på socialtjänsten i Oskarshamn.
En ledig dag: Jag är väldigt engagerad i kyrkan så jag lägger mycket av min lediga tid i min församling Stockholm Vineyard. När jag är ledig tar jag det lugnt, går gärna långa promenader, läser böcker och dricker kaffe.
Läser just nu: ”Johannesevangeliet för alla” av NT Wright.
Dröm: Att få använda konst och musik för att upprätta människor och vår miljö på ett profetiskt sätt.