Musiken förde dem närmare Gud - ett samtal med Paul Biktor Börjesson och Fredrik Sturzenbecker

Båda bär de på en stor längtan efter att genom sin musik föra människor närmre Gud och båda har de själva mycket att tacka för musiken.
Hösten 2019 var Fredrik Sturzenbecker och Paul Biktor Börjesson aktuella med egna album i olika stilar och olika bottnar, men med samma passion för Gud. 

Redan i unga år tog Paul Biktor Börjesson sina första stapplande steg som musiker när han fick spela hemma i sin kyrka, en miljö han beskriver som både uppmuntrande och tillåtande.
– Jag minns inte exakt, men jag tror att jag började spela bas i tidiga tonåren. Musik var en del som var med och formade min kristna identitet och jag har alltid haft lätt för att ta till mig och beröras av musik. Det var nog helt avgörande för min kristna tro, berättar Paul Biktor Börjesson, som idag jobbar heltid som musiker, låtskrivare och producent många år efter de första stapplande stegen i kyrkans musik.
Fredrik Sturzenbecker vittnar även han om den stora betydelsen av att få hålla på med musik. I hans fall var det helt livsförändrande då det var genom musiken han kom till tro.
– Jag var inte kristen som ung, men träffade Dan Ådahl och hamnade i hans musikaliska sammanhang. Genom honom kom jag i kontakt med och började spela med kristna musiker, och det blev en vändning i mitt liv. Där ändrade jag hållning helt och hållet, berättar han.

RÖTTERNA I TRON
Fredrik berättar hur han såg att hans kompisar hade något han själv saknade en tro på Jesus och att han själv fram till dess var inne i en destruktiv spiral. Kyrkan har även därefter fortsatt att vara en viktig del när det kommit till att bevara honom och växa i tron. Att jag har fått rötterna i min tro hela tiden. Det har hjälpt mig att bevara mig som kristen genom att få fungera som musiker i en församling i olika sammanhang.

– Jag tror också att alla timmar som jag spenderat med lovsång har byggt upp mig, säger Fredrik.

Både Fredrik och Paul har idag en stark drivkraft inom musiken. Paul beskriver det som ”något som driver sig själv”. På ett annat plan kan jag känna att jag drivs av att i någon liten mån få vara med och bidra till mångfalden i hur vi lovsjunger Gud.
– Att få ge vidare lite av det som jag själv fått som gåva. Dels får jag själv genom det erfara ännu mer av bredden och djupet i Gud, men det är också ett sätt att ge tillbaka till Gud. Jag hoppas mina sånger kan få vara med och dra folk in i Hans närhet, säger Paul.

HYMNER FRÅN FÖRR
I höst är han aktuell med nya skivan ”Hymn” – en skiva där han uteslutande plockat upp gamla texter, lovsånger och hymner från olika svunna tider och traditioner, som han sedan tonsatt.

I de gamla texterna, hämtade från fornkyrkan och fram till våra dagar, har han hittat ett rikt språk som han vill förmedla vidare.

Samtidigt som det är lovsång till Gud så är det också en förkunnelse på något sätt. Jag tänker att det kan vara musik både för egen lyssning och för att användas gemensamt i gudstjänsten. Det är min längtan och önskan med skivan, berättar Paul.

EGENSKRIVNA TEXTER
Till skillnad från Pauls skiv projekt, så består Fredrik Sturzenbeckers nya skiva ”Hitta mig” som släpps i oktober av egenskriven musik. Men att skriva egen musik har varit allt annat än självklart för honom. För efter uppväxten gjorde han ett drygt 20 års långt uppehåll med den egna musiken i samband med att han blev pappa till det första av sina fyra barn. En nytändning skulle dock komma när han åkte till Jerusalem på en låtskrivarresa 2017, under ledning av bland andra Mattias Martinsson.
– Det blev en väldig inspirationskick för mig att komma dit. Bibelns texter kom till liv konkret och vi levde i andakt och lovsång hela dagarna. Låtuppslagen haglade fram och resulterade i större delen av materialet på kommande skivan.
– Det fanns egentligen alltid inom mig att skriva sånger, men det var som en propp som hade satt sig någonstans. I Jerusalem fick jag en nytändning i tron och då var det som att proppen försvann. Det bara vällde ur mig tankar och ord, berättar Fredrik. När han nu efter 20 års frånvaro åter tagit sig an låtskrivandet gör han det på ett nytt sätt. När jag var ung försökte jag inte nämna Gud eller Jesus i texterna utan skrev i andra ordalag och då blev det svårt och konstlat. Nu skriver jag om vad som är viktigt och nämner jag Jesus så är det bara bra. Jag känner mig friare att skriva det som är på mitt hjärta nu.

BLEV EN NYTÄNDNING
Även för Paul Biktor Börjesson blev det ett vägval, någonstans i 20-årsåldern, när andra saker började locka mer än musiken.
– Att jobba socialt och med människor blev det som jag fokuserade på under en tid, jag utbildade mig bland annat till socionom och jag fick för mig att musiken var mindre viktigt än det. Men så ser jag inte på det idag. Jag tänker att viktigare än vad man gör är hur man gör det. Och inställningen till musiken kom tillbaka och det blev en nytändning. I Pauls fall var det inte en resa som utgjorde vändningen tillbaka, utan istället var det möten med människor som förde honom tillbaka.
– Det var i en tidpunkt i livet där jag kände att mina egna erfarenheter i livet gjorde att jag fick kasta mig på Gud på ett nytt sätt. Både Hans och Bengt Johansson blev viktiga personer för mig i den resan. Där föddes en ny kärlek till musiken och till musiken i kyrkan. Där öppnades även nya vägar för mig att vara kreativ inom musiken, bland annat att spela in och producera andras musik. Jag fick också en längtan att skriva bruksmusik för kyrkans värld, lovsånger och hymner. Det har blivit viktiga spår i mitt liv, berättar Paul.

Text: Mattias Backlund
Bild: Åsa Biktor (Paul Biktor), Kenneth Petersson (Fredrik Sturzenbecker)

Denna intervjun publicerades först i Tidningen Lovsång #3/2019