Lovsången – hjärtats möte med Jesus

Även om jag själv inte har gåvor inom denna del av Kristi kropp så har jag levt nära lovsången och dess betydelse på många sätt.
För det första så är jag gift med Jeanette, som lever och är lovsång hela hon. För det andra så har jag som riksevangelist rest runt i många år och haft många möten där sången och lovsången haft stor betydelse i detta uppdrag som hela kyrkan fått; att dela evangeliet om Jesu Kristus!

Kraften i det enkla!

Som nyfrälst minns jag mitt möte med lovsången. Jag hade ju alltid haft ett stort musikintresse och jag förknippade kristen tro med den kristna rockgruppen Jerusalem. Detta var något helt nytt, bortom musik och stil. Det rörde vid mitt innersta.
Jag kom till min första konferens, då jag var tre veckor gammal i tron på Jesus. Jag minns att jag kunde sjunga samma kör i över en halvtimma. Tid och rum försvann. Det var jag och Jesus. Det betydde så mycket att få uttrycka kärleken till Herren. Det finns kraft i det enkla när man ibland inte har de många orden, kunnandet eller känslan. Att få uttrycka till Jesus: Jag älskar dig, för mig tillbaks till det centrala i tron. Kristen tro är ju ett bejakande av Guds utsträckta hand som ges i Kärlek!

Min erfarenhet är att lovsången, som inte handlar om stil, vill vara ett hjärtats möte med Jesus som vill föra mig tillbaka till trons centrum.

Till inspiration och frimodighet

Lyssna på lovsång!
Detta råd fick jag av några vänner då jag skulle förbereda mig inför en lektion på gymnasiet där jag skulle vittna om min omvändelse inför min klass. Jag hade EN lovsångsskiva, LP. Det vara Sigjonot med Jonnie Slottheden. Där fanns riktiga trummor, distade gitarrer och fullt focus på Jesus! Jag gillade det! Skivan gick runt och runt lika många varv som jag gick runt i mitt rum. Jag tänkte: vad hjälper detta mig när jag strax skall möta min klass med stora leenden?
När jag kom till skolan upplevde jag något märkligt. Det ord jag fått till mig plus atmosfären i lovsångerna fyllde mitt hjärta med sådan kärlek till mina vänner att lektionen blev helt fantastisk. Jag minns orden från klasskamraterna efteråt. – Tack Pär!

Lovsången kalibrerar våra hjärtan

I Matt 9:35-38 fångar Lukas Jesu drivkraft, den drivkraft som jag tror är oerhört viktig att få tag på i våra liv. Den berör frågor som: Varför är vi församling? Varför skall vi vittna och varför vinna människor för Jesus?

Innan utsändningstalet så läser vi hur Jesu hjärta fylldes med medlidande då Han såg att människorna var illa medfarna och hjälplösa som får utan herde. Detta ord för medlidande är den starkaste formuleringen för detta ord. Det engagerar ens innersta väsen. Vi kan också i skriften läsa om hur Jesus kunde gråta över människors kamp att ta emot evangelium. Jesu hjärta är mjukt! Om du någon gång testat att hålla en äkta tvättsvamp i handen så märker du att den är stenhård och inte alls lämplig att torka bilen med. Den skulle repa och skada lacken. Men om den blötläggs så är den det mjukaste du kan hålla i handen.

Att vara med Jesus är att blötläggas och bli mjuk. För mig har lovsången varit så betydelsefull då jag önskar att mer av Jesu hjärta för människor skall slå i mitt bröst. Det handlar om blötläggelse! Min bön har då ofta blivit: Herre, kalibrera mitt hjärta med ditt!

Som församlingar och kristna är vi till för den värld som Jesus älskar. Låt oss på ett frimodigt sätt med mjuka hjärtan, som älskar, möta världen!

Bredd och spets

Jag har mött många olika fromhetsuttryck i många församlingssammanhang. Det har varit så berikande. Sånger, uttryck och form kan variera. Sångerna, lovsången etc som är så betydelsefull, ger näring in i våra liv och samlingar. De ramar in förkunnelsen och sätter ord på andliga sanningar.
Som evangelist är detta viktigt. Att sjunga och hjälpa varandra att sätta ord på vår längtan. Därför är variationen viktig. Samtidigt så har väl sällan något varit föremål för så mycket tyckande och kritik som just sångstilar, nytt eller gammalt, lovsång eller psalm. Egentligen är det ju inte konstigt eftersom det berör oss så djupt i hur vi uttrycker vår tro. Det rör ju vid våra hjärtan. Det som ibland har gjort ont är bristen på ödmjukhet i debatten. Kanske behöver jag själv ställa mig frågan: ”Om en människa blir välsignad av Gud genom det uttrycket, vem är jag att tycka något om det?”

Lovsång – mer än en stil

Kan det vara så att lovsång inte handlar om vilka tonföljder, vilka instrument vi spelar eller vilket årtal som en sång skrevs? Kan det handla om något djupare som har med efterföljelse att göra, min relation med Jesus? Jag tror det. Precis som förkunnelse behöver födas och slipas på för att fungera i vår tid så behöver också nya sånger skrivas. Det finns plats för detta. Att Gud gör något nytt idag innebär inte att Han inte använder det som har äldre datum.

Förnyelse

Det finns ett viktigt ord för oss alla, det är förnyelse.

I Luk.5:38 säger Jesus: ”Nytt vin skall hällas i nya säckar”. Det betyder att nytt vin behöver förnyade, bearbetade vinsäckar, annars sprängs de. Grekiskan använder två olika ord för ordet ”nytt”. ”Nytt vin” betyder något nytt som inte förr existerat. ”Nya vinsäckar” däremot betyder förnyat, friskt, något nytt i kvalitativ mening. Samma ord används i bibelordet; ”Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse” Man är nygjord i samma gamla människa. I mig/dig är det däremot annorlunda. Det blir nytt liv! Det nya vinet är den Helige Ande och det nya livet Jesus ger oss.

Vinsäckarna är de gamla strukturerna och formerna, det handlar också om mitt/ditt liv. Varje församling och varje människa behöver ständigt förnyas för att kunna ta emot den Helige Ande. Detta sker parallellt. Jag tror att församlingar, vinsäckar behöver formas i förnyelsens anda.

Om man åker till Grekland kan man stöta på den gamla seden, när vinsäckar förnyas. I september skördas druvorna. De gamla vinsäckarna läggs i gamla, stora vattenkärl för att blötas upp. Efter en vecka smörjs de i in med olivolja för att bli elastiska och formbara. När det nya vinet hälls i dessa säckar jäser de till dubbel storlek. Bara de vinsäckar som gått igenom denna process klarar trycket utan att explodera.

Vattnet som mjukar upp är hur Guds ord, Jesu kärlek, påverkar en människa. Jesus säger alltså att vi behöver bearbetas! ”Låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar”, skriver Paulus. Guds tankar blir våra tankar genom det att det sköljs genom oss. Vattnet som mjukar upp torra skinn är visioner och drömmar förmedlade från Herren mottagna i tro. Ta in rätt information! Du är älskad av Gud! Tänk på tvättsvampen!

Oljan är den Helige Ande – livgivaren, som gör vinsäckarna, du/jag elastiska och smidiga och bärare. Så att vi kan ta emot det nya som Gud gör i vår tid.

Förnyelse innebär att få liv i det man har – normalkristendom. Att vi får börja leva! När det gamla evangeliet på nytt upptäcks får orden, sångerna och lovsången nytt liv, sjungna från ett hjärta som älskar sin Gud.

När man får besöka församlingar som lever i förnyelse och är blötlagda av Guds kärlek märker jag att det helt plötsligt inte handlar om vilka sånger man sjunger utan hur vi uttrycker vår kärlek till Jesus och till varandra. Där kärleken frodas så frodas generositeten och också uttrycken.

Fokus på Jesus – peka på korset

Idag arbetar jag som chef för den Nationella enheten inom Equmeniakyrkan. Detta är en ny kyrka med gamla anor ifrån våra tre modersamfund. Vi bär på ett härligt arv med sångare, musiker med alla dess uttryck. För någon tid sedan arrangerade vi en musikkonferens. Den blev så bra. Ellen Vingren, Peter Sandvall, Michael Jeff Johnsson plus många andra medverkade. Vi ville samla olika genrer med focus på bredd och spets. Vi ville uppmuntra alla som bär på kreativa uttryck att arbeta med sin spetskompetens samtidigt som vi ville betona bredden. Det blev kanon! Förklaringen var vårt fokus på Jesus, han som är anledningen till vår sång. Man blir också glad över att den goda teologin får mer plats i sångerna och lovsången.

Låt oss fortsätta vår resa att lovsjunga Jesus! Han är den som är värd att berättas om och sjungas om oavsett hur du gör det. Vår gamle riksevangelist, John Hedlund, sade en gång till mig:

”Pär, alla medel är tillåtna i evangelisation. Bara de pekar på korset!”

Samma uppmuntrande ord bör gälla här.  Alla uttryck är tillåtna, bara de pekar på Jesus!

Tack för mig!

Pär Alfredsson

Denna text publicerades först i Tidningen Lovsång nr 2/2019